Mat är min last

Varför blir man överviktig? Är man beroende av mat?

De frågorna kan man ställa sig. Det finns olika laster, kan man jämföra övervikten med andra beroende som droger, alkohol och rökning?

Jag vet vad jag har för laster när det gäller matvägen, för mig är det inte små godis, kakor, bullar m.m Utan chips, ostbågar m.m De jag kallar fetsnacksen. Jag har inte det där sockerberoendet, visst jag kan vara sötsugen ibland också efter maten, men för mig räcker det med några vindruvor eller annan söt frukt så försvinner det. Sen har det blivit allt för mycket snabbmat, inte bra alls.

Det är inte lätt att ha en mat last, man är ju tvungen att äta. Man klarar ju sig inte utan mat. När man nu skall gå ner i vikt så får man ha mat i huvudet hela tiden, och det är lite jobbigt när man har ett slags matberoende. Man måste tänka vad är bra att äta och vad är inte bra. Jag vill inte säga att något är förbjudet att äta, när man är med Viktväktarna planerar man själv vart man läger sina ProPoints (pp) på.
Jag har inte testat GI eller LCHF för det är metoder som inte fallit mig i smaken, ja vet dem som håller på med dessa metoder, men när de väl slutar med det så börjar de gå upp i vikt. För då börjar de äta kolhydrater igen.
Sen är jag ingen stor grönsaks älskare, så det är en anledning att jag aldrig har testat dessa metoder.
Vem minns soppbantning? Det var någon soppa som man kokade som skulle räcka hela veckan och det var nog det ända man åt. Jag testade det aldrig.
Det jag testade var banan metoden eller vad det hette. Då skulle man äta mån och tis bara bananer. Hur gott var det? sen resten av veckan åt man vanig mat enl menyn. Det man förlorade i vikt där gick man snabbt upp igen, när man började äta vanlig mat igen.

Första gången jag kom kontakt med Viktväktarna var igenom morsans vän. Hon hade varit med och då fick vi möjlighet att låna hennes material. Då fanns det inga points. Det var lite likt GI metoden. Mycket protein, grönsaker och lite kolhydrater. Då hade man ett antal rutor att fylla i, som protein, mjölk, bröd, grönsaker, frukt, matfett om jag minns rätt. Ex bröd fanns det bara två rutor per dag första veckan sen ökade det till tre rutor, då fick man väga allt, då var det viktigt att ha en köksvåg. I bröd ingick så klart bröd, pasta, potatis, ris m.m Så ni kan tänka er hur lite man fick äta av det. En brödskiva kunde vara en ruta.
Tur att inte det systemet finns kvar idag.

2004 började en vän på Viktväktarna och hon "lockade" med mig också. Ahh nu fick man äta lite mer av vad man ville när man planerade points.
Min startvikt var 117,8 kg och hade superenkelt att gå ner i vikt. Kilorna rasade av mig. Jag höll på i över ett år kom ner till 79,4 kg. Sen gick det åt helvete. Allt började med gallsten problem som ledde till operation, efter den tappade jag motivationen totalt, fick hungerkänslor tillbaka och allt var kört.
Fatta hur när man var målet, och jag förstörde allt med att snabbt gå upp i vikt och började få problem med mina fötter.

2008 ringde en annan vän upp mig och frågade om jag vill hänga med på viktväktarna. Jag hängde med, men så mycket motivation hade jag inte, men kämpade på.
Start vikten var då 119,4 kg men denna gången gick det trögt inte alls lika lätt som innan och motivationen försvann fort, jag kom ner till 105,2 innan jag hoppade av. Hade värk i mina fötter så mortionen blev lidande. Hade speciall inlägg i skorna och fötterna blev bättre men snart blev det värre så jag knappt kunde gå eller stå. Och dett gjorde att man blev mer stilla sittande och en massa smaskande på fetsnacks som tröst. Och detta leder till enorm viktökning.

2011 satt jag och morsan i en stuga under semestern då hon kläcker " så här kan vi inte se ut, vi måste göra något åt det" Detta fick mig på andra tankar och bestämde att nu är det dags att göra ett försök till med Viktväktarna, frågade morsan om ville hänga med.
Ja hon hängde med, och i måndags var vi på vårt första möte. Jag trodde jag var uppe i 130 kg, men vilken chock jag fick när vågen visar 147,4 kg, jag har svårt att fatta det fortfarande hur jag har låtit mig hamna där. Det är ju bara mitt egna fel. Jag vet att det är fel mat och ingen motion som har bidragit till detta. Skulle skaffat läkarhjälp innan med fötterna. Så hade man kanske kommit igång tidigare.
Nu har jag ingar stora försväntningar att vikt nedgången skall gå fort. Jag skall vara glad om det så bara visar -0,1 kg på vågen. För nu vet jag att motionen kan jag inte göra.

Vaför känns det första veckan som man går upp och inte ner i vikt? Kan man verkligen gå ner i vikt och äta så här mycket?
Ja det får vi se på måndag vad vågen säger. Jag är tvivlande för det har blivit mycket sittande.
Blir bättre när man börjar jobba på måndag för så rör man sig på sig lite mer än vad man gör när man är hemma.

Fast till affären har det blivit en del springande till, det ger ju lite rörelse. För man handlar mer än vad man gjorde innan tycker man... eller så är det något man fantiserar, men grönsaker och frukt är inte billigt tycker jag. Har jag slängt ut pengar på snabbmat och fetsnacks för att bygga denna kropp, så får jag stå mitt kast med fruktkostnader m.m som skall ge mig en ny kropp.

Tankar | Mat, Tankar | | Kommentera |

Första vägningen 25 juli 2011

Ja nu har man varit och vägt sig, vilken chock, trodde inte jag vägde så mycket. Vad arg jag blir på mig själv. Det är ju bara mig själv att skylla på. Nu fattar man varför man mår som man gör och att man inte orkar något.
Nu måste jag ändra mitt liv så här kan jag inte ha det.
Det skall bli ändring nu, jag har inget annat val för min hälsa m.m
Hur fan kunde jag låta det gå så här långt.

Min start vikt: 147,4 kg
5% 140 kg
10% 132,6 kg

En lite deppad men motiverad tant
Soo Loong
Tjocka Tanten

Vikten 2011-13 | | Kommentera |
Upp